Jag vill spela fiol med min pappa igen
TÄNK om man slapp tänka.
Skippa alla tankar & bara flyta med.
Inte tänka "Tänk OM...."
Slappna av och bara finnas.
Det vore skönt.
Idag skulle min & mina storasystrars älskade pappa ha fyllt 79 år.
Jag saknar honom varje dag.
Det finns så mycket jag skulle vilja säga till honom.
Att bara få ha min pappa nära igen,om än bara för några minuter.
Jag BEHÖVER det!
Jag vill spela fiol med min pappa igen.
Vi åkte till Skogskyrkogården på kvällskvisten idag.
Där finner jag ro på nå´t sätt.
Sara är så mån om att det ska vara fint på morfars grav.
Hon & Lisa brukar pyssla,kratta,plantera & göra lägga teckningar och kort på graven.
Idag när vi var där så frågade Sara väldigt mycket om sin morfar,som hon aldrig fick träffa.
Alla dessa frågor kommer ofta.
Hon frågade hur gammal han var när han dog......och"VARFÖR dog min morfar??"
Jag berättade att morfars hjärta inte orkade mer.
Jag berättade än en gång att "det" hände i Italien.
Sara vet allt detta.Hon vet att jag inte var med i Italien den gången,men plötsligt slog det henne:
"Men då fick ju du inte TRÄFFA din pappa nå´t mer!!"
Och så kom tårarna.Massor av tårar.
Då kom också mina tårar....,tårar av sorg,förtvivlan,orättvisa,
men samtidigt också tårar för att jag blev så rörd över en så liten människas
medmänskliga tankar & klokhet.
Senare kom funderingarna:
"Mamma....du får ALDRIG dö.
Inte pappa heller.
Ni måste vänta tills jag dör."
Älskade vackra barn.
Just nu vore det skönt att få skippa alla tankar & bara flyta med.
Kommentarer
Trackback
