Så länge mitt hjärta slår ska jag leva,leva för dig

Vi är på väg hem igen.
Hem från en lite jobbig, men ändå mycket bra vistelse i Uppsala. Lite jobbig för mig, men mycket bra för Sara.
Det är det viktiga - allt ska vara bra för Sara.
Sara och Lisa.
Tänker på hur mycket av min energi som har gått åt oro & förtvivlan dom senaste 2&1/2 åren.
Hur lite jag har orkat engagera mig i min äldsta dotter ibland,inte räckt till alla gånger.
Hur mycket Lisa har behövt finnas nära sin trasiga, ibland väldigt ledsna mamma.
Orkat trösta & peppa mig.
Hur mycket hon har funnits för sin lillasyster.Alltid haft svar på små som stora funderingar, kunnat skoja bort oro & tårar, retats med glimten i ögat.
Och mitt i allt vuxit så mycket som person.

Jag älskar Dig till världens ände, Lisa <3






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0