Mitt andningshål
Tänk att jag har såna trogna "följare" på min blogg....Mitt andningshål.
Trots att jag nu har gjort en längre paus,så ser jag att ni hänger i.
Härligt!
Dagarna går & jag försöker lägga oron där den inte hittar tillbaka till mig.
Just nu är Sara ordentligt förkyld,men som alltid vid gott mod <3
Hon pratar mycket om tiden med "filuren",tiden i Uppsala & hur det var.
Bearbetning på hög nivå.
Tankar & frågor kommer upp till ytan.
Det är sååå bra!
Mannen & jag kommer som sagt eftersläntrandes.
Långsamt smygandes upp på vägen igen.
Den ena håller den andra uppe.Turas om.
Det är min tur att hålla nu.
Igår pratade jag med en av mina systrar i telefon.
Det går på tok för lång tid mellan gångerna vi ses.
Jag saknar henne alldeles oerhört ibland....
Vi kom in på ämnet "vänner" & då slog tanken mig:
jag har ingen vän som känner mig utan & innan.
Både vid glädje & sorg.
Som jag kan bolla ALLA mina tankar med,
som finns nära vareviga dag.
När man var liten hette det "bästis".
Missförstå mig inte-jag HAR en massa fina kamrater.
Men en bästis vore fint att ha igen.
Jag tror att det är många som tänker som jag.
Med filuren följde dock en bunt nyvunna vänner.
Konstigt,men bra.
Väldigt bra.
Med filuren "försvann" också några vänner.
Det kan vara svårt att tackla andras kriser.
Det har jag & vi full förståelse för.
Detta är som sagt mitt andningshål.
Kommentarer
Trackback
