Ångesten river hål
Igår hade vi middagsbesök här.
Maken hade bjudit hem dom som har hjälpt till med Saras "bodega".
Det var verkligen jättetrevligt,men idag har ångesten kommit tillbaka med full kraft.
Så här är det hela tiden.Man ser fram emot nå´t trevligt som ska hända,men efteråt så kommer verkligheten.
Idag har jag gråtit....hela dagen.Får panik och vet inte vart jag ska ta vägen.
Har pratat med fina vänner i telefonen och sånt hjälper lite.Lite räcker länge för mig.
Sara är som en magnet på mig när jag är lessen.
Det är förståerligt,men väldigt jobbigt.
Imorgon är det TORSDAG.
Röntgenrond-torsdag i Uppsala.
Vid Gud,låt oss inte få vänta mer nu!
Åh fy tusan! Denna eviga väntan på svar. Allt man inte själv kan påverka är otroligt påfrestande. Håller tummarna HÅRT att ni får ett gott besked snarast. Tänker på er!
Vi tänker på er. <33<33
