Värme i själen
Jag måste skriva oftare.
Bara MÅSTE.
Livet går vidare för oss här hemma.
Såklart-det finns ju inga andra alternativ.
Försöker leva som om.....ingenting har hänt,men låter ändå tankarna på
att NÅGONTING har hänt finnas där.
Sara går på återkommande kontroller & det kommer att ta FEM ÅR
innan hon blir friskförklarad.Fem år....
I våra ögon är hon redan frisk.
Tron kan försätta berg.
Det finns ju inga andra alternativ.
Jag blir fullständigt lamslagen,iskall & stel när lillan säger
att hon har huvudvärk.Tiden stannar.Vill INTE!
Mycket har skett på kort tid,mycket som har förändrat livet för alltid.
Tankarna skaver.
Låter lyckan ta över så mycket som möjligt.
Mitt nya jobb ger mig möjlighet att trivas till fullo,
att få vara mig själv & jag är alltigenom glad att få vara där.
Vi gör små turer med vår gaaamla,men kära husbil.
Friheten är så värdefull,det känns som om vi kommer undan allt obehag.
Planerna på att resa till Italien nästa vår växer så smått fram.
I år har vi inte vågat åka.Oron har på nå´t sätt hållit oss fast.
Nu vågar vi drömma & tänka igen.
Nu måste vi drömma & tänka igen.
Vi har kommit en bra bit på väg på vår Italien-resa med hjälp av fina
kamrater & godhjärtade människor vi inte känner,
som haft viljan att stötta Sara & oss ekonomiskt.
Det värmer själen!
Jag vet att jag har sagt det förut,men jag säger det igen-STORT TACK <3
Hej!!
Har följt din blogg. Såg er på stan idag.. Blev så glad!!!!