Torsdag-åtta dagar kvar?

Använder än en gång ett av min älskade fina pappas uttryck:"Det har varit en lång dags färd mot natt".
Jobbade på Decoria för att sen snabbt uträtta några ärenden på stan.
Hämtade lilltrollet hos mormor, hem & bytte kläder,fixade matsäckskorg & så kvickt iväg till Saras skola.
ÄNTLIGEN var det dags för vårfest på skolan! Som hon har längtat, den lilla :)
Vi fick bevittna när eleverna sjöng & spelade.Sen gick vi loss på en stor knytis-buffé.Bustrevligt!
Aftonen avslutades med en liten slurk Limoncello, inköpt på vår senaste resa.
Den som spar.....Fast nu är det dags att köpa en ny ;)












To do

Hinner knappt pausa mellan alla " to do",
men det gör inget. 
 
Tankarna på att vi snart kommer iväg övertar allt annat. 
Undrar stillsamt om det är genomförbart att lämna allt elände & inte möta det när vi kommer hem igen? 
 
 

I was born to love you

Måndag.
 
Jag märker att luften sakta tar slut för mig.
Jobbar ordentligt mycket denna vecka,för att sen kunna tagga ner.
Förhoppningsvis ORDENTLIGT.
Både kroppen & själen börjar ställa sig in på vad som komma skall,på gott & ont.
Längtar så otroligt och är samtidigt så slut.
 
Den här resan kommer att betyda så mycket för oss.
Att få släppa allt här hemma,bara finnas.
Jag vet att jag försöker att "bara vara" även i vår egen miljö,
men jag tror på att komma bort HELT.
Det är läge nu.
Nu när vi törs.
Vågar släppa taget på nå´t vis.
 
Väck från vardagen,dammsugaren,hemmaluften,skolan,jobbet,
sjukhusbesök,funderingar,oro,tankar & demoner.
 
En vardag som ändrat oss alla på många sätt.
Som gnagt i märg,ben,själ & äktenskap.
 
 
 
                                              
                                                       
 
 
                                               
 
 
                                               
 
 
 
Lilla älskade vän,snart så.....
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
                                       

Ledig

En dag i hysterins tecken.
Jag har sprungit på stan & betat av en massa ärenden inför resan,vilket är väldigt skönt.
Lunchade på stan med lilla mamma, det var minsann mysigt!
Tyvärr säckade jag ihop när jag kom hem :(
Nu sitter jag i soffan med lillan och känner tyvärr att nån slags flunsa är på g.
Det är inte utan att jag börjar inse att den här själen & kroppen behöver komma bort & vila....
Med hjälp av tankens kraft & en j-a massa vitaminer och medikamenter så tänker jag nu bli frisk.
Bildbevis på hur dagen började :)






SEXTON

Det är så mycket som händer nu,så jag hinner inte med. Plötsligen är det SEXTON dagar kvar till vår avfärd!!Undrar just hur det har gått till. Tiden slingrar sig iväg likt orm som har brådis.Jag ska jobba som en liten tokstolla 10 dar på raken from fredag. Börjar känna att en duktig förkylning är på väg & det är rätt typiskt mig att falla ihop när nåt festligt ska ske...Gör därför allt för att tvinga bort snuvan & dess kamrater omedelbums! Just nu känns det helt overkligt att vi faktiskt ska få komma iväg på den högt efterlängtade resan.
Minns inte om jag har lagt in denna underbara bild förut.Den är tagen på en bakgata i Rom i september 2010. 
Visst är den fin? 

Fredag-en fredlig dag











Igår var jag ledig & softade som få....
Promenerade med lillan och vovven,lapade sol,gick till Slussen och åt glass med mormor.
En fredlig dag helt enkelt.

Solen

Solens strålar gör mig så lugn på nåt vis.
Vill inte göra något annat än att sitta & lata mig.....,rensa huvudet.
Snart är det dock dags att jobba.
Tar en sista stund i bodegan i min ensamhet <3
Ha en fin dag alla!




Får man falla?

Jag är så trött.
Energin tar hastigt slut & då kommer tankarna.
Får man falla, trots allt?
Får man tänka VARFÖR?
Måste man vara...duktig?

Jag ser fram emot vår resa så oerhört & hoppas finna lugn & ro när vi väl kommer iväg.


Bilder

 
 
 
 
 
Hittar en massa gamla bilder & drömmer mig iväg.... <3 

Att inte ta något för givet

Jag är så tacksam.
Tacksam för mina älskade barn.
Tacksam för att vi har varandra.
Tacksam för att dom gör mig så lycklig ♥

Har lärt mig så mycket om tacksamhet dom senaste två åren.
Att inte ta någon för given.
Att inte ta något för givet.

Just nu lever jag i en verklighet som inte vill låta det som varit få förstöra det som faktiskt ÄR nu.
Kämpar mot den förbannade oron ändå, men låter den finnas utan att gräva i den.
Inser att jag får leva med den hela
mitt liv....

Vi har haft en toppenfin helg i Åkersberga hos min kusin & hans fru.
Tog Pamela på en mysig " övningstur" dit för att prova hur det fungerar med packning osv.
Imorgon har vi haft Pam i ett år :)
Jag kan inte säga annat än att hon har berikat vårt liv!
En frihet som är obetalbar.

Resan till Italien närmar sig med stora kliv. Det känns alldeles underbart och samtidigt liiite nervöst.
Bestämmer mig för att ALLT ska gå bra helt enkelt!

Apropå tacksamhet; jag har ännu inte lyckats skapa ett bra tacktal till alla Er som stöttat & skänkt en slant till Saras Italienkonto.
Jag hoppas att vi nån gång får ge tillbaka något till Er!
Skulle vilja bunta ihop Er allihop & kramas i all oändlighet!







37

Nedräkningen fortsätter & nu är det bara 37 dagar kvar.
Det börjar bli lite nervöst....
Mycket att tänka på & en hel del att göra med husbilen.
Vi försöker med små medel rusta upp
henne så gott vi kan :)
Veckan som gått har varit bra!
Sara har varit på skoldisco &
jag har blivit ett år äldre (vilket känns föga).
Blev uppvaktad med vackra ord,teckningar,blommor & fina saker ♥
Igår kväll skippade vi majbrasan.
Vi tog med oss mormor & drog iväg med Pamela på en mysig tur.
Stannade i Sjulsarvet & åt gott & tittade på solnedgången.
Här är några bilder från den gångna veckan :
























RSS 2.0