lisaosarasmamma

10 år har gått.

TIO ÅR.

15/4 2011.

Dagen som rasande fort 

kastade omkull vår världsbild.

Dagen som visade sig bli den 

mest chockartade ever.

Dagen som genom en stor käftsmäll 

smiskade in skörhet, vilsenhet, 

förtvivlan och maktlöshet i oss.

Dagen då begreppet "att tappa fotfästet" fick 

sin sanna innebörd.

Det skulle också visa sig bli den 

dag som för alltid förändrade vår 

bild av livet.

Samtidigt blev den dagen då vår krigarprinsessa lärde oss att aldrig någonsin förlora hoppet.

Jag minns så starkt när Sara låg på NIVA, Akademiska, och med den tunna rösten sa till sin pappa och mig:

"Man ska aldrig, ALDRIG ge upp!"

Här är vi nu.

Livet har skakat om oss på 

många sätt och ser annorlunda ut idag.

På ett sätt är vi fortfarande bräckliga,

på andra sätt stärkta av tidens rand.

Det viktigaste i allt är att vi har vår kloka,

godhjärtade Sara hos oss.

Hon är en stark individ som vet 

vad som är rätt och fel, har de klokaste 

tankarna och är full av kärlek.

Trots att hon varje dag kämpar med hjärntrötthet och annat, så har hon plats för empati och är mån om alla andra.

Välgörande tårar rullar varma idag, 

tacksamheten kommer aldrig nå en gräns.

Bilden togs sommaren 2011.

Den kommer alltid att vara en av dom starkaste bilder jag bär inom mig.

Hon dansar med skuggan av sig själv.

Vi älskar dig så mycket,

världens bästa Sara  ❤