(H)järn humör
Sara frågade i morse:
"Mamma,är det idag vi ska fyra värkerier??"
"Jaaa,det är idag." (Fniss.)
Den lilla funderar:
"Meeeeen...det är väl inte nå´t som man får huvudvärk av??
Jag menar...det heter ju värkerier?!?"
Nästa fina kommentar kom alldeles nyss på kvällskvisten.
Pappan hade köpt några raketer och Sara skulle få vara med och titta
när dom avfyrades.Hon gav upp efter två stycken och ville gå in.
Jag följde med henne och då sa hon att hon tyckte att det var jobbigt
när det small så högt.
"Du vet,jag har ju blivit så ljudkänslig."
"Jaaa,jag vet det mitt barn."
"Man kan ju bli det när man har haft ett hjärn humör."
Det var första gången Sara kallade filuren för något annat.
"(H)JÄRN HUMÖR."
Så här på sista dagen av år 2011,så skulle jag vilja önska Er allt gott inför nästa år.
Ja,självklart också inför alla följande år.
Själv sitter jag här iklädd min favoritstass;
flanellpyjamas,morgonrock,håret i knut och en kletig ansiktsmask i nyllet.
Den absolut bästa favoritdrycken te ångar ur koppen framför mig
Jag är redo.
Redo för 2012 med all dess överraskningar,
men bara positiva såna.
Redo för förändringar till det bättre.
Redo för det "nya" livet.
Redo för att hitta mig själv i djungeln.
Kort och gott redo för att landa i att
det som har varit,HAR VARIT.
"Mamma,är det idag vi ska fyra värkerier??"
"Jaaa,det är idag." (Fniss.)
Den lilla funderar:
"Meeeeen...det är väl inte nå´t som man får huvudvärk av??
Jag menar...det heter ju värkerier?!?"
Nästa fina kommentar kom alldeles nyss på kvällskvisten.
Pappan hade köpt några raketer och Sara skulle få vara med och titta
när dom avfyrades.Hon gav upp efter två stycken och ville gå in.
Jag följde med henne och då sa hon att hon tyckte att det var jobbigt
när det small så högt.
"Du vet,jag har ju blivit så ljudkänslig."
"Jaaa,jag vet det mitt barn."
"Man kan ju bli det när man har haft ett hjärn humör."
Det var första gången Sara kallade filuren för något annat.
"(H)JÄRN HUMÖR."
Så här på sista dagen av år 2011,så skulle jag vilja önska Er allt gott inför nästa år.
Ja,självklart också inför alla följande år.
Själv sitter jag här iklädd min favoritstass;
flanellpyjamas,morgonrock,håret i knut och en kletig ansiktsmask i nyllet.
Den absolut bästa favoritdrycken te ångar ur koppen framför mig
Jag är redo.
Redo för 2012 med all dess överraskningar,
men bara positiva såna.
Redo för förändringar till det bättre.
Redo för det "nya" livet.
Redo för att hitta mig själv i djungeln.
Kort och gott redo för att landa i att
det som har varit,HAR VARIT.
Restart
Tänker så här:
jag skulle vilja "börja om"mitt vuxna liv.
Alltså radera en j-a massa negativa energier och händelser som
har påverkat mitt och min familjs liv negativt.
2011 har sammanfattningsvis innehållit en väldig massa elände.
Det känns faktiskt övermäktigt.
Mer än så här orkar jag inte.
Från och med nu anhåller jag om att få göra en "restart".
Börja om.
Låta själen läka.
Låta kroppen komma ikapp.
Ha roligt igen.
Njuta igen.
Låta allt få vara "som vanligt" igen.
Jag vill träffa människor som jag tycker om-på riktigt.
Våga ta långa kliv framåt i livet-utan att vara rädd.
Utan att känna att det river nå´nstans i själen.
Här är vår jul:
jag skulle vilja "börja om"mitt vuxna liv.
Alltså radera en j-a massa negativa energier och händelser som
har påverkat mitt och min familjs liv negativt.
2011 har sammanfattningsvis innehållit en väldig massa elände.
Det känns faktiskt övermäktigt.
Mer än så här orkar jag inte.
Från och med nu anhåller jag om att få göra en "restart".
Börja om.
Låta själen läka.
Låta kroppen komma ikapp.
Ha roligt igen.
Njuta igen.
Låta allt få vara "som vanligt" igen.
Jag vill träffa människor som jag tycker om-på riktigt.
Våga ta långa kliv framåt i livet-utan att vara rädd.
Utan att känna att det river nå´nstans i själen.
Här är vår jul:
GOD JUL
Efter ett par dagars begrundan och utfällande av landningställ,står jag nu stadigt.
Vi har haft några stillsamma dagar med trivsamma besök av goda vänner!
Samtidigt har hjärtat och känslorna funnits hos nära vänner,
som har förlorat en kär familjemedlem.Orättvisan har än en gång visat
sig från sin jävligaste sida......
Livet kastas upp & ner,fram & tillbaka.
Igår ringde överläkaren Christoffer från Akademiska i Uppsala och bekräftade
det positiva resultatet av Saras mr.
Lyckan blev totalt i det Forsellska residenset!!!
Det går inte att med ord beskriva den lättnad som kryper in i kropp och själ
vid dessa besked.
Vår dotter lever och mår bra!!
Det räcker för nu.
Hon som under 8 månaders tortyr av oro har kunnat dela med sig av sin energi
och sitt kvittrande,sin positivitet och framåtanda.
Hon som trots all smärta och allt kämpande,nästan ALDRIG har klagat.
Vår tacksamhet finner inga gränser!
TACK alla högre makter
TACK till livet
TACK så oerhört innerligt till ALLA Er som har
stöttat och funnits nära,
kommit med små & stora presenter,
ringt och besökt oss,
kommit med mat,nybakta bullar,en flaska vin,
pratat och pratat och praaaatat med oss,
tagit med trasiga mamman på bio,
stått ut med våra ups & downs.
Tack till alla Er som jag inte känner som följer min blogg.
Ni har på olika sätt visat att Ni finns så nära.
Kort sagt-
TACK till alla fina vänner som verkligen ÄR nära.
Jag hoppas att Ni så kommer att förbli!
Om Ni bara visste hur mycket Ni betyder...
Jag vet & förstår att vår resa kommer att vara fylld av oro
även i framtiden.
Även om jag INTE VILL veta & förstå,så gör jag ju
det.
Min önskan är att Ni alla får en lugn & fridfull jul,
utan stress och oro.
Ta vare sig livet eller varandra för givet.
Här kommer dagens bilder från vår tur till RIKTIGA tomtens verkstad i
en liten stuga lååååång in i djupaste skogen.
Vi tittade in igenom fönstret och fick se när tomten tillverkade julklappar!
Behöver jag säga att Sara blev alldeles lyrisk?
Hon kastade så många slängpussar som hon bara kunde :)
Vi har haft några stillsamma dagar med trivsamma besök av goda vänner!
Samtidigt har hjärtat och känslorna funnits hos nära vänner,
som har förlorat en kär familjemedlem.Orättvisan har än en gång visat
sig från sin jävligaste sida......
Livet kastas upp & ner,fram & tillbaka.
Igår ringde överläkaren Christoffer från Akademiska i Uppsala och bekräftade
det positiva resultatet av Saras mr.
Lyckan blev totalt i det Forsellska residenset!!!
Det går inte att med ord beskriva den lättnad som kryper in i kropp och själ
vid dessa besked.
Vår dotter lever och mår bra!!
Det räcker för nu.
Hon som under 8 månaders tortyr av oro har kunnat dela med sig av sin energi
och sitt kvittrande,sin positivitet och framåtanda.
Hon som trots all smärta och allt kämpande,nästan ALDRIG har klagat.
Vår tacksamhet finner inga gränser!
TACK alla högre makter
TACK till livet
TACK så oerhört innerligt till ALLA Er som har
stöttat och funnits nära,
kommit med små & stora presenter,
ringt och besökt oss,
kommit med mat,nybakta bullar,en flaska vin,
pratat och pratat och praaaatat med oss,
tagit med trasiga mamman på bio,
stått ut med våra ups & downs.
Tack till alla Er som jag inte känner som följer min blogg.
Ni har på olika sätt visat att Ni finns så nära.
Kort sagt-
TACK till alla fina vänner som verkligen ÄR nära.
Jag hoppas att Ni så kommer att förbli!
Om Ni bara visste hur mycket Ni betyder...
Jag vet & förstår att vår resa kommer att vara fylld av oro
även i framtiden.
Även om jag INTE VILL veta & förstå,så gör jag ju
det.
Min önskan är att Ni alla får en lugn & fridfull jul,
utan stress och oro.
Ta vare sig livet eller varandra för givet.
Här kommer dagens bilder från vår tur till RIKTIGA tomtens verkstad i
en liten stuga lååååång in i djupaste skogen.
Vi tittade in igenom fönstret och fick se när tomten tillverkade julklappar!
Behöver jag säga att Sara blev alldeles lyrisk?
Hon kastade så många slängpussar som hon bara kunde :)
Älskade tomten
Det känns NÄSTAN som det brukar göra före jul.
Skavsåret i själen finns där,men jag bryr mig om det så lite som möjligt.
Mina rara ungar och jag har gjort julgodis idag:
Sara ÄLSKAR tomtar!
Hon har ALDRIG varit rädd för tomten,tvärtom :)
Så fort vi är i en affär där det råkar finnas en tomte (vilket är rätt många så här års),så får man syn på henne kramandes eller småpratandes med vareviga tomte.
För att inte tala om när hon träffar honom live!
Idag var det dags för den RIKTIGA tomtens promenad här på området.
Han tar sig en rundvandring ett par dagar före jul för att se var alla barnen bor.
Den som vill får gissa hur glad Sara blev....
Här kommer bildbevis:
Skavsåret i själen finns där,men jag bryr mig om det så lite som möjligt.
Mina rara ungar och jag har gjort julgodis idag:
Sara ÄLSKAR tomtar!
Hon har ALDRIG varit rädd för tomten,tvärtom :)
Så fort vi är i en affär där det råkar finnas en tomte (vilket är rätt många så här års),så får man syn på henne kramandes eller småpratandes med vareviga tomte.
För att inte tala om när hon träffar honom live!
Idag var det dags för den RIKTIGA tomtens promenad här på området.
Han tar sig en rundvandring ett par dagar före jul för att se var alla barnen bor.
Den som vill får gissa hur glad Sara blev....
Här kommer bildbevis:
Julkort
Det börjar dimpa ner en massa fina julkort i brevlådan.
Plötsligt slås jag då av tanken......jag har ju vare sig skrivit
eller skickat några julkort i år!!
Jag BRUKAR skicka en ofantlig mängd och tycker det hör julen till
att pyssla med det.
Det kommer tyvärr inte att bli av denna jul och det grämer mig.
Skit!
Å andra sidan tror och hoppas jag att alla vänliga människor förstår
att tankarna har funnits på annat håll...
Det är först nu som jag börjar inse att det faktiskt ÄR julafton väldigt snart!
Jag & vi önskar Er alla den allra bästa jul Ni kan få <3
Plötsligt slås jag då av tanken......jag har ju vare sig skrivit
eller skickat några julkort i år!!
Jag BRUKAR skicka en ofantlig mängd och tycker det hör julen till
att pyssla med det.
Det kommer tyvärr inte att bli av denna jul och det grämer mig.
Skit!
Å andra sidan tror och hoppas jag att alla vänliga människor förstår
att tankarna har funnits på annat håll...
Det är först nu som jag börjar inse att det faktiskt ÄR julafton väldigt snart!
Jag & vi önskar Er alla den allra bästa jul Ni kan få <3
Sara <3 Farmor
Helgen bjöd ju som sagt på finbesök från Småland.
Saras rara farmor,tillika min svärmor,var här på besök.
Lyckan var stor när farmor kom i fredags & tårarna kom när hon åkte hem med tåget idag....
Saras rara farmor,tillika min svärmor,var här på besök.
Lyckan var stor när farmor kom i fredags & tårarna kom när hon åkte hem med tåget idag....
Uppsägning
Jag har sagt upp mig-från oron.
Tar och lägger den på nå´n gammal dammig hylla.....för evigt skulle jag vilja säga.
Verkligheten ser annorlunda ut,jag vet,men för nu iallafall.
Helgen har varit alldeles toppen med svärmor på besök och ett ordentligt 40-årspartaj för världens bästa Maria
i lördags.Det var längesen jag ens funderade på nå´n form av festlighet.
Kul var det :)
Nu tänker jag traska framåt med huvudet högt och vi tar dessutom en paus från lasarettsbesöken,hoppas jag!
Tar och lägger den på nå´n gammal dammig hylla.....för evigt skulle jag vilja säga.
Verkligheten ser annorlunda ut,jag vet,men för nu iallafall.
Helgen har varit alldeles toppen med svärmor på besök och ett ordentligt 40-årspartaj för världens bästa Maria
i lördags.Det var längesen jag ens funderade på nå´n form av festlighet.
Kul var det :)
Nu tänker jag traska framåt med huvudet högt och vi tar dessutom en paus från lasarettsbesöken,hoppas jag!
Sara Laila Birgitta...
..du gör mig fylld av styrka.
Din närvaro gör att hela familjen blir på gott humör.
Det första jag såg när jag vaknade var denna lilla docka som kom och kröp ner hos mig och viskade:
"Du är den bästa i världen,mamma!"
Nu till det ALLRA BÄSTA som hänt på flera månader!!!
Doktor Andreas ringde idag.
Jag blev självklart livrädd,eftersom jag vet att vi inte ska få nå´t besked förrän tidigast om nå´n vecka....
Han frågade artigt hur vi mådde.
"Jaaaaa,vad tror du??",kontrade jag.
"Hmm,jag kan förstå det",svarade han.
"Men nu ska jag göra något som jag inte brukar",fortsatte han.
"HJÄÄÄÄÄLP",tänkte jag.
"Jag ska lämna ett PRELIMINÄRT besked om Saras mr."
Jag hann tänka:"Är det här bra eller dåligt?!?"
"Ok",sa jag.
"Läget är stabilt och våra röntgenläkare som är VÄLDIGT duktiga kan inte se några förändringar.
Vi väntar självklart tills Uppsala har tittat på bilderna,men förutsätter att inte dom ser någonting heller."
"Hur ser cystan ut?" frågar jag.
"Den är oförändrad-vare sig större eller mindre.
Jag vill på detta sätt önska er en trevlig helg och en fin jul."
Vi pratade självklart mer än så här,men jag har nu skrivit ner det VIKTIGASTE av samtalet.
Trots att jag också blev påmind om att Saras resa inte är över,så märker jag att jag plötsligt får luft när jag andas!
Om några månader är det dags för nästa mr,men det är DÅ och nu är NU.Jag vet också att vi kommer att leva med denna ondskefulla oro,men just nu mår vi bättre!!
Det är det viktiga.
Jag vill att samtliga som följer denna blogg ska få vara med om vår totala LYCKA!!
Ni har följt oss och många har också stöttat oss med tankar,ord & gärningar i denna förskräckliga berg & dalbana som vi går igenom.
Har svårt för att finna ord och förmedla detta lyckorus.... :D
Vi förutsätter nu att Uppsala lämnar samma positiva besked!
Nu ska här firas jul!
Fast först ska maken och jag gå på partaj imorgon,
vilket vi inte har gjort tillsammans på sisådär..........1 1/2 år.
Jag hoppas att ni alla känner av all den lycka och kärlek jag & vi vill förmedla!!
Din närvaro gör att hela familjen blir på gott humör.
Det första jag såg när jag vaknade var denna lilla docka som kom och kröp ner hos mig och viskade:
"Du är den bästa i världen,mamma!"
Nu till det ALLRA BÄSTA som hänt på flera månader!!!
Doktor Andreas ringde idag.
Jag blev självklart livrädd,eftersom jag vet att vi inte ska få nå´t besked förrän tidigast om nå´n vecka....
Han frågade artigt hur vi mådde.
"Jaaaaa,vad tror du??",kontrade jag.
"Hmm,jag kan förstå det",svarade han.
"Men nu ska jag göra något som jag inte brukar",fortsatte han.
"HJÄÄÄÄÄLP",tänkte jag.
"Jag ska lämna ett PRELIMINÄRT besked om Saras mr."
Jag hann tänka:"Är det här bra eller dåligt?!?"
"Ok",sa jag.
"Läget är stabilt och våra röntgenläkare som är VÄLDIGT duktiga kan inte se några förändringar.
Vi väntar självklart tills Uppsala har tittat på bilderna,men förutsätter att inte dom ser någonting heller."
"Hur ser cystan ut?" frågar jag.
"Den är oförändrad-vare sig större eller mindre.
Jag vill på detta sätt önska er en trevlig helg och en fin jul."
Vi pratade självklart mer än så här,men jag har nu skrivit ner det VIKTIGASTE av samtalet.
Trots att jag också blev påmind om att Saras resa inte är över,så märker jag att jag plötsligt får luft när jag andas!
Om några månader är det dags för nästa mr,men det är DÅ och nu är NU.Jag vet också att vi kommer att leva med denna ondskefulla oro,men just nu mår vi bättre!!
Det är det viktiga.
Jag vill att samtliga som följer denna blogg ska få vara med om vår totala LYCKA!!
Ni har följt oss och många har också stöttat oss med tankar,ord & gärningar i denna förskräckliga berg & dalbana som vi går igenom.
Har svårt för att finna ord och förmedla detta lyckorus.... :D
Vi förutsätter nu att Uppsala lämnar samma positiva besked!
Nu ska här firas jul!
Fast först ska maken och jag gå på partaj imorgon,
vilket vi inte har gjort tillsammans på sisådär..........1 1/2 år.
Jag hoppas att ni alla känner av all den lycka och kärlek jag & vi vill förmedla!!
Mod & tapperhet
Det här blev en lång dags färd mot natt.
Både pappan och jag konstaterar än en gång att vi har förärats
en av dom mest tappra töserna i världen.
Vi kom till 34:an vid 8 i morse,blev inskrivna och fick ett rum.
Sara var glad och kvittrade,som vanligt.
Pappan och jag var inte fullt så kvittrande,men ändå vid gott mod
eftersom lillan pushar oss med sin styrka och tapperhet.
Sköterskan Ulla bestämde att Sara fick prova att vara utan lugnande
medicin inför isättningen av kanylen.
Idag var det nämligen viktig att hon var pigg och med i matchen,
med tanke på att TOMTEN skulle komma till avdelningen!!
Lyckan blev stor då självaste tomtefar stegade fram till Sara med ett paket :)
Efter paketöppningen var det dags för att Sara att få ett "flygplan" i armen.
Sällan har jag sett en sån stark och modig liten jänta.
Hon pep inte ens....ingen gråt...ingen klagan....och det utan lugnande.
När så kanylen satt på plats,så såg jag att färgen försvann med raketfart
från ansiktet på henne och hon sa "Jag vill kräkas!"
Pappa la ner henne på en brits och la upp benen på några kuddar.
Mamma fläktade och baddade ansiktet.....
Det blev för mycket för små ögon att titta på när nålen kom på plats.
Efter en stund var hon dock på benen igen och väntan på att få komma
upp till röntgen fortsatte.
Vi fick komma upp kl.11.30 efter en del förseningar.
Än en gång visade Sara sitt mod och positiva tänkande.
Ingen rädsla,ingen klagan.
Hon blev inburen till röntgen av pappa,som också var med när hon sövdes.
Jag stod utanför och tittade på.
Därefter fick vi lämna henne och....vänta.
Trots att vi redan visste att vi inte skulle få något besked idag,
så är det jobbigt att vara i den där miljön.
Jobbigt att se på när ens lilla sessa sövs och sen lämna henne.
Det var ju där och då,för 8 månader sen,som vi fick beskedet som slog vår
tillvaro i spillror.
FLASHBACK.
Hela tiden flashbacks.
Sammanfattningsvis har allt gått bra idag.
Vi har självklart oroat oss,kroppen och själen
är HELT slut på oss båda.
Förmodligen...eller alldeles säkert,för att det är NU den börjar-VÄNTAN.
VÄNTAN som gör oss knasiga.
VÄNTAN som drar energin ur oss.
VÄNTAN som naturligtvis och självklart ska ge oss beskedet
att vår Sara är frisk.
Inget annat.
Kära högre makter,låt vår väntan bli kort.
Både pappan och jag konstaterar än en gång att vi har förärats
en av dom mest tappra töserna i världen.
Vi kom till 34:an vid 8 i morse,blev inskrivna och fick ett rum.
Sara var glad och kvittrade,som vanligt.
Pappan och jag var inte fullt så kvittrande,men ändå vid gott mod
eftersom lillan pushar oss med sin styrka och tapperhet.
Sköterskan Ulla bestämde att Sara fick prova att vara utan lugnande
medicin inför isättningen av kanylen.
Idag var det nämligen viktig att hon var pigg och med i matchen,
med tanke på att TOMTEN skulle komma till avdelningen!!
Lyckan blev stor då självaste tomtefar stegade fram till Sara med ett paket :)
Efter paketöppningen var det dags för att Sara att få ett "flygplan" i armen.
Sällan har jag sett en sån stark och modig liten jänta.
Hon pep inte ens....ingen gråt...ingen klagan....och det utan lugnande.
När så kanylen satt på plats,så såg jag att färgen försvann med raketfart
från ansiktet på henne och hon sa "Jag vill kräkas!"
Pappa la ner henne på en brits och la upp benen på några kuddar.
Mamma fläktade och baddade ansiktet.....
Det blev för mycket för små ögon att titta på när nålen kom på plats.
Efter en stund var hon dock på benen igen och väntan på att få komma
upp till röntgen fortsatte.
Vi fick komma upp kl.11.30 efter en del förseningar.
Än en gång visade Sara sitt mod och positiva tänkande.
Ingen rädsla,ingen klagan.
Hon blev inburen till röntgen av pappa,som också var med när hon sövdes.
Jag stod utanför och tittade på.
Därefter fick vi lämna henne och....vänta.
Trots att vi redan visste att vi inte skulle få något besked idag,
så är det jobbigt att vara i den där miljön.
Jobbigt att se på när ens lilla sessa sövs och sen lämna henne.
Det var ju där och då,för 8 månader sen,som vi fick beskedet som slog vår
tillvaro i spillror.
FLASHBACK.
Hela tiden flashbacks.
Sammanfattningsvis har allt gått bra idag.
Vi har självklart oroat oss,kroppen och själen
är HELT slut på oss båda.
Förmodligen...eller alldeles säkert,för att det är NU den börjar-VÄNTAN.
VÄNTAN som gör oss knasiga.
VÄNTAN som drar energin ur oss.
VÄNTAN som naturligtvis och självklart ska ge oss beskedet
att vår Sara är frisk.
Inget annat.
Kära högre makter,låt vår väntan bli kort.
Avd 34
Sitter här och väntar.
Inget är som väntans tider....
Sara & pappan pysslar här på lekterapin.
Mantrat mal i huvudet:
"ALLT ÄR BRA"
Inget är som väntans tider....
Sara & pappan pysslar här på lekterapin.
Mantrat mal i huvudet:
"ALLT ÄR BRA"
En vanlig onsdag?
Att gå från lycklig & stolt mor till en liten femårig lucia i morse
till att bli en liten trasa som går och storhandlar mat i ren frustration
visar sig vara enkelt.
Man bara omformas liksom.
Häpp,så är man där man inte ska vara.
Man=jag.
Så är JAG där JAG inte ska vara.
Tårarna bränner likt en eld under ögonlocken och oron är sinnessjuk.
Men NEEEEJ,du kan inte ta mig.
Du kan inte få övervinna mitt hopp.
Tankens kraft är mäktig.
ALLT BLIR BRA.
Allt ÄR bra.
Dubbla känslor.
Jag vill gråta,kräkas och ändå nå´nstans......
jag är övertygad om att ALLT är bra.
That´s it.
Hon sover nu,lillan.
Mamman har givit henne fot- & handmassage med lavendelolja
och hon somnade som en stock.Utan oro.
Storasystrarna har kommit idag.
Det är lyckan för Sara!
Självklart också för mor & far,som då kan låta orosmolnen skingras
av umgänge och prat med två flamsiga tonårstjejer :)
Finungarna klädde granen i kväll.
Imorgon är det ÅTTA månader se´n vi fick det hemska beskedet.
Imorgon är en annan dag,en dag med positivt tänkade.
Så får det bli.
Jag hoppas att Ni är med oss <3
Här kommer dagens bilder:
till att bli en liten trasa som går och storhandlar mat i ren frustration
visar sig vara enkelt.
Man bara omformas liksom.
Häpp,så är man där man inte ska vara.
Man=jag.
Så är JAG där JAG inte ska vara.
Tårarna bränner likt en eld under ögonlocken och oron är sinnessjuk.
Men NEEEEJ,du kan inte ta mig.
Du kan inte få övervinna mitt hopp.
Tankens kraft är mäktig.
ALLT BLIR BRA.
Allt ÄR bra.
Dubbla känslor.
Jag vill gråta,kräkas och ändå nå´nstans......
jag är övertygad om att ALLT är bra.
That´s it.
Hon sover nu,lillan.
Mamman har givit henne fot- & handmassage med lavendelolja
och hon somnade som en stock.Utan oro.
Storasystrarna har kommit idag.
Det är lyckan för Sara!
Självklart också för mor & far,som då kan låta orosmolnen skingras
av umgänge och prat med två flamsiga tonårstjejer :)
Finungarna klädde granen i kväll.
Imorgon är det ÅTTA månader se´n vi fick det hemska beskedet.
Imorgon är en annan dag,en dag med positivt tänkade.
Så får det bli.
Jag hoppas att Ni är med oss <3
Här kommer dagens bilder:
Nedräkning
Själen åker berg&dalbana nu......
Plötsligt-mitt i nå´nting annat-så kommer den förlamande känslan av rädsla.
Jag har lärt mig,eller rättare sagt blivit TVUNGEN att lära mig,att bara följa med.
Låta mig dras med ner i dom svåra tankarna och känslorna...stanna där ett tag...
...för att senare komma upp igen.
Upp strax ovanför vattenytan.
Bara strax ovanför,men det duger för mig.
Det är där lyckan finns.
Men just nu....det skaver av oro inuti.
Nedräkningen har börjat-IGEN.
Det är dags på torsdag-IGEN.
På nå´t sätt ändå....äntligen.
Få det gjort,för att sedan VÄNTA.
Jävla väntan.
Sara är GLAD.
Hon är glad och lycklig för att så mycket ROLIGT händer den här veckan:
"Igår skickade vi ju min önskelista till RIKTIGA tomten och
så fick jag träffa Leksands IF på lekterapin.
Idag var jag på lekterapin IGEN och fick hälsa på på röntgen,leka sjukhus
och så kom Lucian dit och vi fick fika!
Sen fick jag ÄNTLIGEN gå på stan och köpa hemliga julklappar med moster Fiffi.
Imorgon ska jag lussa med dagmammorna och alla dagbarn.
På torsdag ska dom titta in i huvet på mig och då brukar jag få GLASS
när jag vaknar!!
På fredag kommer farmor....
Vilken ROLIG vecka,mamma!"
Jaaa mitt kärlekstroll,det är jättebra....och roligt.....
Hon gör ingen större affär av att "dom ska titta in i huvet".
Älsklingshjärtat mitt,du LYFTER oss!
Här kommer några bilder igen:
Sötaste Sussi var här med pepparkakor till Sara idag:
Kvällen har tillbringats i soffan,
jag är nog vääärldens tröttaste mamma just nu.
Energin är obefintlig.
Vill bara tillägga:
Plötsligt-mitt i nå´nting annat-så kommer den förlamande känslan av rädsla.
Jag har lärt mig,eller rättare sagt blivit TVUNGEN att lära mig,att bara följa med.
Låta mig dras med ner i dom svåra tankarna och känslorna...stanna där ett tag...
...för att senare komma upp igen.
Upp strax ovanför vattenytan.
Bara strax ovanför,men det duger för mig.
Det är där lyckan finns.
Men just nu....det skaver av oro inuti.
Nedräkningen har börjat-IGEN.
Det är dags på torsdag-IGEN.
På nå´t sätt ändå....äntligen.
Få det gjort,för att sedan VÄNTA.
Jävla väntan.
Sara är GLAD.
Hon är glad och lycklig för att så mycket ROLIGT händer den här veckan:
"Igår skickade vi ju min önskelista till RIKTIGA tomten och
så fick jag träffa Leksands IF på lekterapin.
Idag var jag på lekterapin IGEN och fick hälsa på på röntgen,leka sjukhus
och så kom Lucian dit och vi fick fika!
Sen fick jag ÄNTLIGEN gå på stan och köpa hemliga julklappar med moster Fiffi.
Imorgon ska jag lussa med dagmammorna och alla dagbarn.
På torsdag ska dom titta in i huvet på mig och då brukar jag få GLASS
när jag vaknar!!
På fredag kommer farmor....
Vilken ROLIG vecka,mamma!"
Jaaa mitt kärlekstroll,det är jättebra....och roligt.....
Hon gör ingen större affär av att "dom ska titta in i huvet".
Älsklingshjärtat mitt,du LYFTER oss!
Här kommer några bilder igen:
Sötaste Sussi var här med pepparkakor till Sara idag:
Kvällen har tillbringats i soffan,
jag är nog vääärldens tröttaste mamma just nu.
Energin är obefintlig.
Vill bara tillägga:
Pepparkakor & glugg
Helgen har varit lugn och behaglig med många trivsamma händelser.
Saras fina dagmamma och hennes lika fina make var här i fredags afton.
Väldigt mysig kväll som inleddes med korvgrillning och sittning i bodegan och avslutades
med Idol-koll och prat i soffan.
Lördag eftermiddag tillbringades i Tällberg på hotell "Gyllene Hornet".
Vi blev bjudna på julbord av Barncancerföreningen.
Först badade Sara & pappan i dom fina poolerna som fanns på hotellet.
Mycket trevlig tillställning!
Idag bekantade vi oss med solen innan den försvann.
Lizzy premiärpromenerade iförd sin nya snygga täckväst.
Hon var INTE tillfreds,men väldigt söt :)
När mörkret hade kommit åkte vi till Pilbo för att gå på "Tomtevandring".
Det var helt otroligt fint!!
Efter en sagovandring i skogen,kom vi fram till tomten och hans nissar.
Sara njöt för fullt och var,precis som mor & far,mycket imponerad!
Denna dag avslutades med mys i Saras rum.
Precis när hon skulle till och somna,så bad ivriga mamman om att,för kanske
tusende gången i ordningen få känna på den mest lösa av Saras tänder.
Jag vickade på den ORDENTLIGT och utbrast:
"NUUUUUUU SARA-NUUUUU KAN DU TA DEN!!!!"
Och det gjorde hon minsann :)
Den lilla bissingen åkte ut med full fart och lyckan blev STOR.
Ömsom skratt,fniss och en oerhörd skräckblandad förtjusning!
Pappan och jag nästan grät av stolthet...
Så har vår lilla sessa blivit stor och tappat sin första tand-
Mitt i all oro och rädsla så ligger lyckan som en ljust,skimrande och lätt flygande
slöja i tillvaron.
Repris
Ännu en BRA dag till ända.
Jag välkomnar dessa dagar med öppen famn!
Sara & jag har varit till mor & Kenneth och hälsat på idag.
Ett mycket trivsamt besök i deras nya lya.
Mormor & Sara julpyntade och sen gjorde Sara en teater med alla tomtarna.
Jag fick plötsligt liiiiite inspiration (vilket sällan händer nuförtiden)
när vi kom hem och tog fram julkartongerna.
Med tindrande ögon hjälpte Sara till att ställa fram krubban och en
vansinnig massa tomtar.
Allt är ju "som vanligt" för henne.
Allt SKA vara "som vanligt" för henne!
Jag välkomnar dessa dagar med öppen famn!
Sara & jag har varit till mor & Kenneth och hälsat på idag.
Ett mycket trivsamt besök i deras nya lya.
Mormor & Sara julpyntade och sen gjorde Sara en teater med alla tomtarna.
Jag fick plötsligt liiiiite inspiration (vilket sällan händer nuförtiden)
när vi kom hem och tog fram julkartongerna.
Med tindrande ögon hjälpte Sara till att ställa fram krubban och en
vansinnig massa tomtar.
Allt är ju "som vanligt" för henne.
Allt SKA vara "som vanligt" för henne!
En BRA dag
Sammanfattar dagen och konstaterar att den har varit BRA!
Mycket bra :)
Fler såna önskas.
Sara började dagen med att träna Lucia-sånger med sina
kompisar och dagmammorna.
Efter lunch var vi på "Djurens jul" på Harmsarvet.
Fantastiskt mysigt och givande!
På kvällskvisten var pappan och jag på möte på skolan inför Saras skolstart
nästa höst.
(Otroligt vad tiden går fort.....)
Sara var hos sin dagmamma Annikas man,Anders,under tiden som vi var på skolan.
Dom hade tydligen hittat på mycket bus,enligt lillan.
Har tänkt på en sak.....eller...egentligen tänker jag ju på
en j-a massa saker hela tiden.
Här är EN av dom:
När man har fått en liten bebis,så kan man ju ibland tycka att det kan vara rätt
jobbigt när den lilla inte sover,äter dåligt,kanske har kolik.....ja,ni vet.
Mitt i allt det jobbiga så vet man ändå som förälder att DET GÅR ÖVER.
Det jobbiga varar inte för evigt.
Just så vill jag kunna känna och tänka.
Det jobbiga är ÖVER.
Det jobbiga kommer ALDRIG tillbaka.
Iallafall inte det jobbiga som är så övermäktigt att man inte kan kontrollera det.
Kan kanske vara svårt att förstå vad jag menar....
Bjussar på några bilder från idag.
En BRA dag!
Mycket bra :)
Fler såna önskas.
Sara började dagen med att träna Lucia-sånger med sina
kompisar och dagmammorna.
Efter lunch var vi på "Djurens jul" på Harmsarvet.
Fantastiskt mysigt och givande!
På kvällskvisten var pappan och jag på möte på skolan inför Saras skolstart
nästa höst.
(Otroligt vad tiden går fort.....)
Sara var hos sin dagmamma Annikas man,Anders,under tiden som vi var på skolan.
Dom hade tydligen hittat på mycket bus,enligt lillan.
Har tänkt på en sak.....eller...egentligen tänker jag ju på
en j-a massa saker hela tiden.
Här är EN av dom:
När man har fått en liten bebis,så kan man ju ibland tycka att det kan vara rätt
jobbigt när den lilla inte sover,äter dåligt,kanske har kolik.....ja,ni vet.
Mitt i allt det jobbiga så vet man ändå som förälder att DET GÅR ÖVER.
Det jobbiga varar inte för evigt.
Just så vill jag kunna känna och tänka.
Det jobbiga är ÖVER.
Det jobbiga kommer ALDRIG tillbaka.
Iallafall inte det jobbiga som är så övermäktigt att man inte kan kontrollera det.
Kan kanske vara svårt att förstå vad jag menar....
Bjussar på några bilder från idag.
En BRA dag!
Har varit
Vi har varit på lasarettet idag,Sara & jag.
En av clownerna från Akademiska i Uppsala var där,ett alltid lika kärt återseende.
Sara skrattar och kommenterar hela showen igenom.Söt ungen!
Ändå.....jag slås av tanken....
..här är vi för att Sara är
-NEJ,HAR VARIT-
sjuk.
Har varit.
Jag pratade med Saras sköterska Ulla om nästa torsdag.
Blir påmind om verkligheten och vill åka hem,bums!
Tänker om och försöööker vara förståndig.
Det MÅSTE göras och syftet är gott.
Igår var den förbannade huvudvärken på besök hos Sara igen.
"Det känns som att nå´n knackar i huvet,mamma...."
Det får vara nog nu.
Allt ska bli bra.
Här är ett konstverk som storasyster Lisa fick av Sara ikväll :)
Mina barn är nyklippta,dagen till ära!
Det är bara det ena guldkornet som vill vara med på bild:
Världsbäst
Måste bara få dela med mig av en rar bild som Lisa tog
på sin lillasyster strax före läggdags idag <3
Liten & finurlig & alldeles,alldeles världsbäst!
Sanna vänner
Så upp & ner livet kan vara.....
Pappan & jag sjönk ner i det djupa häromdagen...I torsdags tror jag att det var.
Vetskapen om att mr INTE kunde göras då i kombination med att Sara klagade på huvudvärk
den kvällen skapade mycken oro i vår själar igen.
Ibland växer det en så stor klump i halsen att det nästan är omöjligt att få luft.
Sen vänder det.Ja,det GÖR faktiskt det!
Det händer att jag nästan "glömmer" allt det onda.
Tittar på lillan när hon mår riktigt bra,skrattar och är full av bus.
Då finns det nääästan inte.
Men ändå,nå´nting skaver under ytan....under skinnet liksom.
Den där ständiga oron & ångesten.
OVISSHETEN.
Två av mina allra bästa vänner var här i fredags.
Dom har följt mig under en av mina mest givande perioder i mitt liv,
då jag mådde som allra bäst.
Men dom har också funnits vid min sida när den värsta tiden kom.
Nå´t av det jävligaste du kan gå igenom som förälder....
TACK M & M-L för att ni finns och stöttar-alltid.
Tack för timmarna i bodegan :)
Mamma och jag har varit på min Lisas dansuppvisning idag.
Hon är så duktig min stortjej,ett megastort guldkorn.
Imorgon blir det en bra dag.
Det har jag bestämt.
